Välkommen

25 december 2009 av admindramaten

Välkommen till Dramatens blogg. Vår förhoppning är att berika dina teaterupplevelser, att du ska få bättre inblick i vår verksamhet och att vi ska kunna bjuda på sådant som bara är för skojs skull.

Ta gärna en titt i vår YouTube-kanal där du bland annat hittar alla våra filmklipp. Du kan också hålla dig uppdaterad via Facebook och twitter.

Före och efter

12 mars 2010 av Mona Wallin

Ett litet filmklipp från innan Hantverkarna var fullt så färdig:

Så här ser det ut nu.

Kampen för att få det precis som vi vill ha det

10 mars 2010 av Mona Wallin

Vi står inför en av de där extra speciella helgerna. Startskottet för Francoise Sagan-festivalen smäller på fredag och på lördag är det äntligen dags för Hantverkarna att ha premiär på Stora scenen.

Gösta Ekman har tagit fasta på motsättningen mellan det otäcka och skrattretande och säger att Line Knutzon har målat in händelserna i en underhållande och makaber dräkt. Han letar efter orden för att beskriva vad den handlar om, och i grund och botten handlar det om ytan, hur vi vill se ut inför varandra. Ja, hör själv när han berättar. Och observera att applådtacket på slutet inte är pålagt.

Observera också att det i vår erbjuds en unik möjlighet att födjupa sig i olika tolkningar av Line Knutzons pjäs. Förutom Gösta Ekmans version här på Dramaten spelas Hantverkarna också på Helsingborgs stadsteater, Uppsala stadsteater och Göteborgs stadsteater.

Rebell och ikonisk konstnär

08 mars 2010 av Dramaten

Vi fortsätter att prata om Françoise Sagan. Anja Cronberg, chefredaktör på Vestoj, har skrivit en text om huvudpersonen för festivalen som vi har fått den stora äran att publicera på Ta sceningången. Anja kommer att hålla ett föredrag om Sagan den 13 mars kl 17.00-17.50 på Lilla scenen.

Françoise Sagan

Françoise Sagan

Françoise Sagan har både under sin levnadstid och efter sin död kommit att porträtteras som en fransk litterär motsvarighet till Keith Richards; en förespråkare för snabbt leverne, fri sexualitet, whiskey and Gauloises. Sagan, med sin tomboy charm, sitt glamorösa umgänge, sin enorma litterära framgång och sin hedoniska attityd till livet har kommit att få personifiera myten som alltid tycks uppstå kring unga backanaliska kreatörer.

Vi behöver onekligen våra ikoniska konstnärer – de som lever utan en tanke på morgondagen, de som med abandon hänger sig åt att rebellera mot konventionen.

Men vad händer när mytologin runt en konstnär tar över kännedomen om deras faktiska verk? Och vad händer när en konstnär eller författare går från att vara den som reagerar och kommenterar på sociala och kulturella omständigheter och neuroser till att istället vara en av dem som genererar dessa samma neuroser? Med andra ord – vad händer när en författare går från att vara en litteratör till att bli en ikon?

Vi lever idag i en tid när symboler, koncept och diskurser rusar mot meningslöshet i nästan samma ögonblick som de föds, och när rebelliskhet och kontrakulturell status har gått från att vara något som marknadsföringsmännen fruktade till att ha blivit just det verktyg som används för att mest effektivt sälja allt från hårspray och jeans till böcker och skivor.

Att vara blasé, att avvika från mängden, att vara icke-konformist eller rotlös – idag är det bara ett annat sätt att definiera den som helt enkelt är ”cool”. Koncept som ”cool” har gått från att ha varit en attityd som associerats med en marginell grupp av bohemer till att bli det sätt majoriteten vill definieras”.

//Anja Cronberg

Stilen på jetsetmänniskorna som åkte runt på casinon, och partyn

03 mars 2010 av Mona Wallin

När Marika Feinsilber skulle göra kostym och scenografi till Slott i Sverige fanns det mycket att inspireras av. Dels hade regissören Jenny Andréasson bestämt att den skulle utspela sig i nutid, dels ville hon hålla sig trogen Françoise Sagans 60-tal och så fanns det faktum att karaktärerna i pjäsen går klädda i 1700-tal. Dessutom skulle färgvalet gå ihop med inredningen på Dramatens Lilla scen.

Kostymskisser är som konstverk i sig och något som vi vill visa upp, så – här sitter nu Marika Feinsilber efter kontorstid i en fåtölj och berättar om några av sina skisser.

Detta är en klippt version av den 15 minuter långa originalfilmen. Lämna en kommentar i kommentarsfältet nedan om du tycker att vi ska publicera originalet.

Jag vill ha en egen scen

02 mars 2010 av Dramaten
Kung Fu-teater med Filip Alexandersson

Kung Fu-teater med Filip Alexandersson

”Kör på det!” sa Marie-Louise och plötsligt kände jag hur paniken steg.

Jag hade begärt att få träffa den nya teaterchefen och nu stod jag i hennes rum. Jag hade pratat mig varm för att hon skulle ge mig en egen scen, trots att hon som ny chef inte hade en aning om vem jag var. ”Visst, kör på, det låter kul”, sa hon, ”säg till när du är klar så kommer jag och tittar”. Nu steg paniken, nu var jag ju tvungen att prestera också.

Ett par månader senare hade jag och Björn Granath stött och blött Dario Fos underbara monolog ”Historien om Tigern”, experimenterat med kinesisk kung-fu, commedia dell´Arte och tillslut fått fram en föreställning. Vi prövade den på lite publik, Marie-Louise kom och tittade och sen fick jag min scen!

Nu har jag spelat 14 föreställningar för en fantastisk publik och det är hur kul som helst. Förra föreställningen satt två ungdomar i tjugoårsåldern och tittade, skrattade och hånglade om vart annat. De hade en sådan skön inställning, otvunget, passionerat och ledigt. Precis så där skall teater vara. När publiken är med på det sättet, skrattar, kommenterar, njuter och lever sig in, då är det fantastiskt att spela!

En annan sak som slagit mig är Dario Fos storhet. Han fick ju nobelpriset, det är klart, men hans dramatik har ett alldeles eget liv. Vissa dramatiker skriver för huvudet men Fo skriver för hela kroppen. Det är skrivet för den mänskliga kommunikationen, det språk som till största delen ligger utanför språket. Det är sådant vi brukar få uppfinna och lägga till på scenen. Men Fo skriver för hela människan, regin är inbakad i texten. Jag är så glad att jag har mött Fo och Tigern och jag hoppas att de kommer att få hänga med mig ett bra tag!

Filip Alexanderson, skådespelare

Sagan om Françoise Sagan

02 mars 2010 av Mona Wallin

Françoise Sagan, en 60-talets kulturikon som levde jetsetliv och skrev. Bland annat skrev hon pjäser om hur fattigt det kan vara att vara rik och ha tillgång till allt man kan önska sig.

Slott i Sverige är en av dem, och den spelas just nu på Lilla scenen. Den 12-14 mars kommer Dramaten& bjuda på möjligheten att lära sig allt om Françoise Sagan genom att ställa till med en Saganfestival. Jenny Andreasson förklarar här varför det finns anledning att fördjupa sig i sina Sagankunskaper.

Nu när du övertygats om vikten av att kunna sin Sagan kommer Jenny att berätta vad festivalen har att erbjuda.

För mer information om när var och hur de olika programpunkterna äger rum rekommenderar vi Festivalprogrammet på Dramatens hemsida.

Det tusende fanset

25 februari 2010 av Mona Wallin

I förra veckan utlovade vi premiärbiljetter till den som blev vårt tusende fans på Facebook. Det rasslade till ordentligt i medlemsantalet och som tur var hade vinnaren själv koll på att det var just han som var den lyckliga vinnaren.

Nu undrar förstås alla vem det var, och hur han gjorde för att ro hem de två premiärbiljetterna. Jo, förstår ni, det blev Pelle Höök, som av en händelse arbetar på – Stadsteatern! Dråpligt va? Kunde det inte ha varit någon utanför teatersektorn? Eller hur? Till råga på allt går han och fyller trettio samma helg som Hantverkarpremiären äger rum, så fräckt nog bytte han premiärmingel mot sorgeföreställning – den näst sista av Drömmen om Herrön.

Nåväl, nog raljerat över det. Visst är vi glada ändå, och i slutändan så har vi ju knutit ytterligare ett band till de som Pelle kallar ”gemensamma kulturbevarare” i snabbintervjun nedan.

Pelle Höök, vårt tusende fans på facebook

Pelle Höök, vårt tusende fans på Facebook

Vem är du?
Pelle Höök, 30, jobbar som webredaktör på Stadsteatern.

Vad hade du för strategi för att ro hem priset?
Jag blev ombedd av en kompis att gå med och råkade bli 1000:e

Vad var din första tanke när du upptäckte att det faktiskt var du som vunnit?
Aha, detta var ju kul. Gratis smakar alltid gott.

Hur hanterar du det faktum att du i och med detta pris måste gå på teater hos en av dina värsta konkurrenter? Konkurrenter? Vi är väl gemensamma kulturbevarare. :)

Vem ska du ta med dig på föreställningen?
En lycklig själ vid namn Johan Granath som läser Martin Luuk som vissa läser guds ord.

Ja så svarade han. Och till alla er som tycker att det är orättvist att bara en ska ha chansen att vinna biljetter vill vi berätta att vi nu har en tävling där alla har chansen. Se tävlingsinstruktionerna och skicka in!

Vinn premiärbiljetter

25 februari 2010 av Mona Wallin

Hantverkarna Fotspår på parketten i storlek 44, frun som nogsamt håller sig hemma när de kommer, den livsförändrande renoveringen som blev aldrig klar… Känns det igen? I pjäsen Hantverkarna möter vi Örjan Ramberg som hantverkare i färd med att förstöra livet för Johan Holmbergs och Jennie silfverhjelms rollfigurer. Och de som bara skulle skapa sitt drömboende. Vilken är din bästa hantverkarhistoria? Ta chansen att få den publicerad här på Ta sceningången. Vi tar emot

  • bilder
  • texter (max 1000 tecken)
  • video (max 3 minuter)

Det bidrag som får oss på kommunikationsavdelningen att skratta mest vinner två premiärbiljetter till Hantverkarna den 13 februari. Skicka ditt bidrag till registreringskontot[snabela]gmail.com senast den 8 mars. Vinnaren annonseras den 10 mars. (Det går också bra att skicka en länk om du lagt upp ditt bidrag på en egen webbplats eller laddat upp det i någon webbtjänst som Youtube eller liknande). OBS! Hantverkares egna berättelser kommer att premieras.

En välkommen debatt

17 februari 2010 av Mona Wallin

Ekots undersökning om sexuella trakasserier på Sveriges teatrar har startat en debatt som Marie-Louise Ekman välkomnar. Som ni förstår har Marie-Louise blivit tillfrågad av alla medier om hennes syn på det hela. Hon har till exempel intervjuats av DN och Nyhetsmorgon på TV4.

Att hitta botten och djupet

12 februari 2010 av Mona Wallin

Regissör Annika Silkeberg berättar om vad hon har för dröm med Citizenship. Pjäsen har premiär i morgon, lördagen den 13 februari. Det vet nog alla ni som följer den här bloggen vid det här laget.

Det speciella med den här föreställningen är att skådespelarna både spelar gitarr, sjunger och dansar. Det är mycket musik, högt tempo och mycket känslor. Vi hoppas så klart att många kommer till Unga Dramaten, Elverket och ser den.

Pjäsen (som är skriven av Mark Ravenhill) handlar om självkänsla, kärlek och jakten på sexuell identitet. Därför samarbetar Unga Dramten med LAFA – Enheten för Sexualitet och hälsa. Besök gärna deras sajt och hitta kurser, material, rapporter och statistik om sexualitet och samlevnad.

Musik som förekommer i föreställningen

Låtar till koreografierna:

  • Lyssna på musiken i Spotify

    Citizenship - Spotifylista

    Black Rebel Motorcycle Club – ”Spread your love”

  • The Knife – ”Silent shout”
  • Black Strobe – ”I’m a man” (original av Bo Diddley)
  • Air – ”Alpha Beta Gaga”
  • *Coil – ”Tainted love” (original av Ed Cobb)
  • DAF/DOS – ”Asi soy yo”

Sjungs av ensemblen:

  • Radiohead – ”Creep”
  • *Eurythmics – ”I need you”
  • Glen Hansard & Markéta Irglová – ”Falling slowly”
  • Pete Shelley – ”Homosapien”

*Finns ej på Spotify


Lyssna på musiken i Spotify

Skaffa ett spotifykonto (Maila registreringskontot@gmail.com om du vill prova gratisversionen av Spotify, vi har några invites kvar).